Man blir så frustrerad, liksom

Nu börjar jag bli frustrerad.

Jag har skickat in 4 jobbansökningar, men inte en endaste gång har jag ansetts så pass intressant att jag skulle blivit kallad på intervju. Det är ganska deprimerande att upptäcka att man inte verkar ha något som som helst marknadsvärde. Speciellt som man har tagit rejält med studielån för att utbilda sig till något.

Näe, man borde aldrig ha blivit humanist, utan satsat på hårda värden istället. Nån gång tänkte jag ju att jag helst skulle vilja jobba på museum, men den tanken har jag kasserat för länge sedan, museer i Finland har inte pengar. Läste just i tidningen att Åbo stad kommer att stänga Apoteksmuseet och Klosterbackens hantverksmuseum i ett par månader - för att spara in futtiga 10 000 euro. Samtidigt brände man upp säkert flera tusen euro på ett fyrverkeri i söndags - Åbo-dagen till ära. Hur onödigt är det då? De pengarna skulle man ju ha kunnat flytta över till kulturförvaltningen där de skulle gjort större nytta. Och Åbo som nu är menat att bli Europas Kulturhuvudstad 2011 - näe, då får man minsann se till att börja satsa mer på kultursektorn. Och sluta riva gamla fina trähus.