Positiv utveckling via spel
Rammstein: Heirate mich
Borlänge Tidning berättar att studier visat att dataspelande kan skärpa intellektet och träna den sociala förmågan.
"Förutom att ha roligt uppger spelarna att de blivit snabbare, utvecklat en bättre självkänsla och blivit smartare."
Jag tycker själv att min förmåga att observera min omgivning utvecklats i och med spelandet. Förr var jag urusel på att hitta rätt ens med karta, men numera har jag en helt annan orienteringsförmåga. Någon social utveckling har jag nog inte genomgått genom spelandet, eftersom jag inte spelar onlinespel, utan single-player.
Det som jag tycker också är intressant och stimulerande är de spel som lockar till funderingar kring moral samt "rätt" och "fel". Jag har till exempel spelat endel spel där man kan välja att spela som en skrupelfri hjälte som inte dödar oskyldiga, eller så kan man välja att i princip hugga ner allt som rör sig. Till exempel är Oblivion, som jag spelar just nu, ett sådant spel. Jag har gjort mitt bästa för att vara "god", och det kändes tråkigt när jag av misstag hade ihjäl en oskyldig.
När jag tänker efter så har jag alltid valt att spela "snällt". Varför det? Det är ju bara spel, så inte skadar det väl någon om jag går bärsärk emellanåt? Jag vet att det finns människor som till exempel systematiskt har ihjäl sina Sims-figurer på olika sätt, men jag gör mitt bästa för att de ska vara nöjda och belåtna hela tiden... Jag vet inte, jag har helt enkelt inget behov att utföra grymheter ens virtuellt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar